Slut på terminen

Allt är bra, om slutet är bra. Det var kul, att samarbeta och arbeta tillsammans med en så interessant bildlärare som Jessica Lenhult på Nästegårdskolan i Kvänum. Här tackar jag visat interesse, feedback och all hjälp som jag fick av bildlärare studenten Elisabeth Ljungberg, som ibland besökte mina bildlektioner.

Relief av lera

Vi gör en stor relief i lera som grupparbete. Var och en gör ett element till konstverket.Vi gör ferdig det.
Vi började att arbeta med lera vecka 17.Vi gjorde skröjbränning, sen eleverna målade reliefer med glasyrer på olika färger.Vi brände igen produkter. Vecka 23 och 24 elever limade med smältlim ferdiga keramikreliefer på en träskiva.

Serieteckning

Teckna en serie

Man börjar altid med idén.
Gör en enkel bildmanus på händelserena i seien.
Tecna hela serien noggrant i blyerts.
Fula i linjerna med tusch.
Färjlägga.

Collage

Collage

Collage kommer av det franska ordet ”colle” som betyder klister. Att göra collage är att klistra ihop bitar av olika material till en bild. Man behöver inte måla och teckna själv. Eftersom alla delar i bilden är lösa, är det enkelt att prova sig fram, för att få bilden som man vill.

Material:
Tidningar, gamla fotografier, teckningar, silkespapper, wellpapp och sandpapper, sax, lim (klister), teckningspapper eller grundplatta till dit collage (kartong).

Så här gör vi:
• Klipp ut delar av bild som du hittar intressanta
• Sätt det på papper och prova olika möjligheter för komposition
• Lima på papper med vanlig papperslim
• Du kan måla på ditt collage om du vill

TECKNA RESTEN

Teckna resten

Material:
Kopia av tidningsbild, papper, lim, blyertspenna och suddgummi.

Så här gör vi:
• Vi tar svartvit kopia av en tidningsbild och klipper kopian i bitar. Varje elev får sin bit.
• Varje elev limmar fast sin bit mitt på ett papper och tecknar bilden hel igen.
• Vi strävar efter att den kopierade bildbiten inte ska synas när teckningen är klar.
• För att bildbiten inte ska synas, måste man teckna med precis samma valör som bildbiten har.

KÄNSLOR

Känslor med färg

Vi målar inte det vi ser, utan det vi känner.

Material:
Papper, täckfärger och penslar eller kritor

Så här gör vi:
• Vi väljer en känsla, exempelvis lycka, hat, glädje, sorg, tristess, yrsel osv.
• Målningen ska inte föreställa något, utan färgvalet och penseldragen ska beskriva ordet.
• Klasskamraterna gissar vilka känslor målningarna föreställer.
• Målningarna får till sist förses med en etikett med känsloordet.

TECKNA FIGUREN

Teckna figuren

Även om vi alla ser olika ut, finns en mängd likheter i fråga om proportioner som bör vara rätt tecknade för att bilden ska bli trovärdig.

Titta alltså noga på proportionerna, speciellt
• huvudets storlek i förhållande till övriga kroppen
• halsens längd
• förhållandet mellan handens längd och underarm, överarm
• hur långt ner på låret armen sträcker sig
• fötternas storlek

VI FÖRENKLAR KROPPEN TILL GRUNDFORMEN.

Vi förenklar till former som klot, lådor och cylindrar. Med formernas hjälp att få kroppsställningen och proportionerna rätt. Fördelen är också att du redan från början får lära dig tänka tredimensionellt och teckna figuren med volymer.

TECKNA MED HJÄLPFORMER

• Börja med att markera kroppens vridningspunkter (axlar, knän med mera) Skissa armar, ben osv. som streck. Även om strecken år enkla är det viktigt att längd och vinklar är rätt.
• Rita grundformer för kroppens olika delar. Detta är bildens svåraste moment och radergummi används flitigt.
• Kroppsformerna ritas och efterhand suddas hjälpformerna ut.
• Detaljerna läggs på. Först när teckningen blev klar upptäcktes att benen står lite fel och att halsen är för kort. Det är bara att radera.

TECKNA PORTRÄTT

Teckna porträtt

Material: kol, blyertspenna på teckningspapper eller brunpapper

Så här gör vi:
• Rita en oval form – rita en mittlinje
• Rita in ögonhöjden OBS! Ögonen ligger aldrig ovanför den horisontella mittlinjen
• Nedre halvans mitt brukar hamna mellan nässpetsen och överläppskanten.
• Ögonen är ungefär 1/5 av huvudbredden, likaså avståndet mellan ögonen.
• Om man delar avståndet mellan nässpets och hakspets får man fram läget för underläppens nederkant.
• Örat brukar hamna mellan nässpetsen och ögonbryn.

Min hand

Min hand

Vi tecknar den vänstra handen med den högra.

Material

Penna, suddgummi, A4-papper.

Så här gör vi:

• Sitt bekvämt och lägg vänster hand i en ledig ställning på bordet.
• Se efter: Vilka fingrar syns helt? Vilka syns delvis? Vilka fingrar naglar syns? Teckna endast det som syns. Hur stort är mellanrummet mellan fingrarna? Är det större eller
mindre än fingrets tjocklek?
• Jämför handens mörkhet med bordets, alltså valörkontrasten.
• Teckna både självskuggan och slagskuggan.

Tips
Tejpa fast papperet på bordet så blir det lättare.

Vecka 16 och 17

Bränning av lera

Vi gör an stor relief i lera som grupparbete. Var och en gör ett element till konstverket.

Motivförslag

Abstrakta bilder och mönster.

Material

Lera (vanlig rödlera är bäst), lim, en stark skiva (exempelvis en spånskiva), penslar och bestick (knivar) att forma med.

Så här gör vi:
• Vi är överens om motivet
• Vi bestämmer storleken för vars och ens element, till exempel 10 x 10 cm.
• Alla får en bit lera och skulpterar den till önskad form.


Viktiga ord
Keramik = en produkt som formas av lera och görs varaktig genom bränning i ugn.

Abstrakt = icke föreställande

Pappersrelief

Pappersrelief

Vi gör en relief av vikta, långa pappersremsor som limmas på kartong.

Material:

Lim, färgad kartong till bakgrunden och 2 cm breda remsor av kopieringspapper till vikning.

Så här gör vi:
• Vi kan hitta flera, intressanta sätt att vika papperet. Du kan visa dit sätt för andra elever.
• De vikta pappren limmas på kartongen.


Viktiga ord
Relief= upphöjt bildhuggeriarbete.

Tips
• Skär kopieringspapperet till remsor med en pappersskärare (klipp inte med sax).
• Dra lätta linjer eller rutor på kartongen som stöd för limningen.
• Variera sättet att vika. Variera längden på remsorna.

Perspektivritning

Kub i tvåpunktperspektiv

Ni ska rita den papperskuben som ni tillverkade själva förra lektionen

Material

Penna, suddgumi, A4-papper, och kuben (förutom de ni tillverkade själva, kan man använda olika askar, lådor etc.)

Så här gör vi

Ställ fram kuben ( obs.! Du väljer synpunkt. Den är viktigt att du har ett visst avstånd från föremålet, kanske 1 meters avstånd eller mera.)
Alla lodräta linjer ska vara lodräta, paralella med papperskanten. Du börjar med den kanten som är närmast ditt öga, dvs. mittersta linjen.
Alla linjer som är vågräta i verkligheten tecknar vi sneda. Parallella linjer i perspektiv verkar som om försvinner i punkter vid horizonten.
Hur hittar man rätt vinkel för vågräta linjer ? Vi ska syfta med blyertspennan och tummen som måttståck.

Syftning

Håll blyertspennan på en armlängds avstånd, och jamför pennan med de sneda kanter som du ser.
Håll pennan vinkelrett mot baslinjen. Vänd dig mot skissen och överför vinkeln.
Fortsätt med att syfta andra linjer i motivet med samma teknik.

GEOMETRISKA FIGURER

v. 10 -11

Årskurs 8 och 9

Geometriska figurer – Kub

Vi tillverkar geometriska figurer som vi sedan kan använda i nästa lektion.

Så här gör vi

Klipp figuren längst de hela linjerna. Klipp omsorgsfullt.
Gör skarpa veck längst de streckade linjerna med hjälp av en linjal.
Vik flikarna så att de hamnar på insidan.
Limma.

Planering

Planering årskurs 7


V. 3 – 4: Presentationskylt, Raka vägen i centralperspektiv

v. 5 - 6 : Namn i perspektiv, Ljusperspektiv

v. 8 - 9 : Kartongmasker

v.10-11: Begrensad palett (Nya euro sedlar), Teckna resten (Fotokopia av en skolbild)

v.12-13: Fri kollage (tidningar), teckna och rita tillsammans

v.14-16: Relief (papersremsor), relief av lera

v.17-18: Struktur och frotage

v.19-20: Serietckning

v.21-22: Känslor med färg (lycka, hat, gledje, sorg, trisstes, yrsel )

v.23-24: Grafik (linoleumsnitt)


Planering årskurs 8



V. 3 – 4: Presentationskylt, Gata eller vägen i centralperspektiv

v. 5 - 6 : Ljusperspektiv ( monokromatiskt bild )

v. 8 - 9 : Fri tema eller kartongmasker

v.10-11: Kub i perspektiv, frihandstekning,

v.12-13: Kalligrafi

v.14-16: Relief (papersremsor), relief av lera

v.17-18: Portret

v.19-20: Min hand

v.21-22: Naturens mönster (naturföremål med akvarell)

v.23-24: Grafik (linoleumsnitt)


Planering årskurs 9



V. 3 – 4: Presentationskylt, Flervåningshus i tvåpunktsperspektiv

v. 5 - 6 : Ljusperspektiv ( monokromatiskt bild )

v. 8 - 9 : Fri tema (eller kartongmasker)

v.10-11: Kub i perspektiv, frihandstekning

v.12-13: Cirkel i perspektiv (runda föremål), frihandstekning

v.14-16: Kalligrafi, relief av lera

v.17-18: Portret

v.19-20: Figurteckning

v.21-22: Min hand

v.23-24: Grafik ( linoleumsnitt, monotyp )

Vecka 8 och 9

Årskurs 7

Kartongmasker

Vi tillverkar masker med papplådor som bas och formar masken av pappersmassa (papper och
tapetklister)

Så här gör vi:

• Skär ut hörnen på en låda med en sax. De fyra hörnen räcker till fyra olika masker.



• Märk ut platsen för ögon, näsa och mun.Säll masken på bordet och skär ut med vass kniv.



• Bygg på masken med pappersmassa.



• Låt masken torka ordentlig på ett varmt of luftig ställe.



• Måla masken. Skägg och hår görs av papers- eller tygremsor,garn,bast och liknande.

Årkurs 8 och 9 har eget arbete. Varje elev väljer fri temat. Det är vikgtig att behåla skisser, för att man ser hela tankeprocessen. Till slut beskriv dit arbete i nogra meningar.

Mitt landskap

Vecka 5 och 6 för alla årskurs:



Ljusperspektiv



Vi beskriver perspektivet, djupet i bilden, med färger och inte med linjer.



Motivförslag:

• "Där i fjärran, är min fader konungen", sa Mio


• Nils Holgerson flyger över fjällen


• Häxans resa till Blåkulla

Material:

Papper, penna, suddgummi, täckfärger och penslar

Fakta:

Det finns fukt i lyften. Fukt är små vattenpartiklar, alltså vattendroppar. Det finns fler droppar mellan åskådaren och berget längst borta, än mellan åskådaren och berget närmast. Det leder till att berget längst borta ses genom flest droppar och följaktigen upplevs som blåast och ljusast. Detta kallas ljusperspektiv.

Så här gör vi:

• Försök att hitta din typ av landskap. Gör småskisser med en blyertspenna på skisspapper.


• Måla ett berg(stad, havet, osv.) landskap där olika nyanser (valörer) av en färg visar att det är mycket långt till de bortresta berger (klippor, byggnader, osv )


• Måla en detalj i förgrunden för att ytterligare ge djup åt bilden, till exempel Mio, en figur, ett hus, träd, osv.

Våningshus

Årkurs 9



Vi tecknar en flervåningshus i tvåpunktsperspektiv.

Vi tecknar långsidan av hustet med hjälp av den vänstra flyktpunkten och kortsidan av huset med hjälp av den högra flyktpunkten. Alla lodräta linjer alltid är lodräta.



Material:

Papper, penna, suddgummi, linjal och A4-papper.



Så här gör vi:

• Tejpa fast papperet på bänken. Fäst två tejpbitar på var sida om papperet. Rita en punkt på tejpen, det är flyktpunkten.


• Dra en lodrät linje på papperet. (Här bestämmer du höjden av dit hus) Dra perspektivlinjer från flyktpunkterna med hjälp av en linjal. Perspektivlinjerna möts på den lodräta linjen.


• Dra perspektivlinjer för taket, fönstern, dörren, sockeln etc.


• Förkorta huset med lodräta linjer.Dra lodräta linjer för fönster, dören, etc.


• Förstark de linjer som "bygger upp" huset. Radera de perspektivlinjer som inte behövs.


• Teckna detaljerna.

Enpunktperspektiv

8-or

Centralperspektiv

Motivförslag

• Buffalo Street i Vilda västern
• Framtidstaden
• Julgata

Material:

Papper,penna, suddgumi och linjal

Så här gör vi:

• Vi börjar med att tekna horisonten,den linje längst bort där himlen och jorden möts.( en perfekt vågrät linje)
• På horisonten tecknar vi ett litet kryss. Det är huvudpunkten.
• Från gränspunkten drar vi alla perspektivlinjer som hjälper oss att teckna perspektivet
• Börja med att teckna gatan.
• Bestöm höjden på husen.Dra perspektivlinjer för husens stenfot och tak.
• Teckna husens kortändor. Lodrätta linjer lodrätt och vågrätta linjer vågrätt.
• Låt husen vara "lådhus" i detta skede.
• Teckna telefonstolpar eller trädar till höger.

Tibors bildblogg 2009

Vi började med PERSPEKTIV i år. Vad är perspektivet i bild meningen?

Från Wikipedia
Perspektiv är inom konst, arkitektur ett system för att avbilda tredimensionell objekt på ett tvådimensionellt bildplan.
Bakom perspektivlagarna ligger de grundläggande observationerna, att föremål på avstånd verkar mindre än föremål som finns nära betraktaren och att parallella linjer (s.k. ortogonaler) tycks mötas på långt håll i en eller flera flyktpunkter. Vid projektionsritning/tvådimensionella avbildningar av tredimensionella föremål eller rum kan en av flera olika metoder för avbildning användas. En vanligt förekommande avbildningsmetod är centralperspektivet som bygger på en gemensam utgångspunkt för alla parallella linjer i avbildningen. Centralperspektivet kallas även för enpunktsperspektiv, därutöver finns även två- och trepunktsperspektiv.

Vecka 3 och 4 2009

Uppgifter för:

Årkurs 7

Raka vägen i perspektiv

1.Rita 4 linjer.diagonalt från hörn till hörn och vågrät och lodrät i mitten.
2.Rita trädkronor.Starta i ytterkant av papperet och arbeta dig in mot mitten. Tänk på överkärningen!
3.Rita in trädens stammar.Tänk på att utgå från mitten av trädkronan.
4.Rita in två punkter ca 1cm från mittlinjen.
5.Rita två linjer från mitten av pappret till de två punkterna.
6.Rita vågrätastrek på mittenlinjen och sudda sedan alla hjälplinjer!KLART!FÄRGLÄGG!